Solen håller precis på att gå upp utanför mitt fönster. Dagen väntar med en mängd äventyr och saker som jag inte har en aning om vilka det blir. Det märkliga är att vi, trots att vi inte vet något om framtiden, så ofta tar för givet att vi har all tid i världen. Vi planerar framtiden hur långt som helst och tänker att ingenting kan gå fel...samtidigt som ingen enda människa har en aning om vad som väntar den imorgon, eller ens en timme framåt.

          Jag vill dock planera mitt liv, och jag gör det hela tiden. Men jag tänker ändå att jag ska försöka att inte planera för mycket. Kanske måste man inte ha en "tioårsplan" osv. Det kanske räcker med att bara leva! Jag menar att vi ska se framåt men ändå leva främst i nuet. Med massvis med planer glider verkligheten som vi lever i lätt oss ur händerna.

          Dagen idag ska fyllas utav glädje. Det är mitt enda mål för dagen. Jag vill känna, då jag går och lägger mig ikväll, att jag glatts under dagen. Det kan verka som ett banalt mål men det är ändå något av det vikigaste med livet.