Så var den klar
Jag har någonting i mig som gör att jag aldrig slutar med ett projekt. Jag kan inte lägga ner det, inte ens för stunden. Det gäller i stort sett allt. Skriver jag en låt går jag ständigt och tänker på hur jag ska fortsätta den och syr jag någonting tänker jag hela tiden vidare på modellen.
Det är som om man inte vill pausa sin kreativitet. Man vill se om ens tanke faktiskt kan bli verklighet. Så blev det med kappan. Den jag beräknade skulle vara klar efter höstlovet blev klar efter fyra dagar...men jag kunde helt enkelt inte lägga ner den, jag sydde varje stund.
Kommentarer
Cecilia
Asså pommes vad snygg. dör lite. Puss
Trackback
