Idag är jag sjuk. Det betyder att jag sett en halv säsong vänner och ätit en massa. Det är oftast det jag gör när jag är sjuk.

Om tio dagar ska jag söka till en skola. Jag vill så otroligt gärna komma in på skolan och jag kan inte ens föreställa mig hur glad jag skulle bli i så fall. Men inget är säkert.

Det är som om jag alltid alltid vill olika saker. Ibland vet jag självklart att det är musiken som gäller samtidigt som jag för flera år sedan beslöt mig för att gå Guds väg för mig. Då är varje val svårare att göra...

Ack vad gott det är att leva! Jag slås av det ofta. Jag är på väg in till staden för att fika med en god vän, äta på vapiano med far och sedan bio. Det känns som en bra dag.

Över tranebergsbron är det så vacker utsikt! Det är en av de sakerna jag tror jag kommer sakna mest med staden. Utsikten och vattnet och broarna. De där sakerna som får en att glömma att man bor i en småstad och inbillar en att man vet exakt vart varje gata går. Jag älskar den här staden.

Men om ett halvår väntar förhoppningsvis stora äventyr! Ja om ett halvår tror jag jag är på väg mot något helt nytt! Åh jag bubblar till när jag tänker på det!

För ett år sedan var alla dessa dagar ett enda flimmer. Det var så mycket som hände. Det kändes som om hela världens ställdes på ända. Alltså som bokstavligt talat att världen var sne.
Jag hade ingen aning om att det var så jag skulle reagera när nån i min familj blev sjuk. Men jag tror aldrig att man har någon aning. När dagen är där tar man bara tag i livet och får det att gå. Det var så jag gjorde.
Jag är omåttligt tacksam över att jag idag inte är orolig längre. Hela förra januari och februari somnade jag orolig om nätterna. Men nu sover jag tryggt. Här hemma på min gata i mitt hus med min familj. Jag kommer alltid tacka för detta, hur än framtiden ser ut.
Ja, för två år sedan hade jag ingen aning om att min förra januari skulle bli som den blev. Och förra året trodde jag aldrig att denna januari skulle vara som den är. För jag är lycklig. Inte ett ständigt lyckorus utan lycklig. Lycklig över att leva och att finnas till,

Lycklig för livet.

De dagar som börjar vackert blir ofta vackra! Det är som om du får en klarare blick av allt då dagen startar vacker. Gick ut ur mitt hus imorse och möttes av den vackra synen att träden framför mig badade i solljuset så de var rosa. Det var så vackert att jag blev glad i hela mig! Och förhoppningsvis håller det i sig hela dagen.

Tänk vad man kan förändras med tiden. I utseende och i tankar. Jag är jättestolt över den tjejen som syns på första bilden. Hon vågade stå upp för sig själv och för andra. Men hon tyckte inte om sig själv så där jättemycket. Därför är hon halvt dränkt i foundation. Jag undrar så om jag kommer se tillbaka på mig själv sen och tänka hur liten jag såg ur när jag gick i tredje ring. Kanske?

Oktober har stormat in med buller och brak och nu idag var det två grader utomhus. Klädd i både halsduk och mössa och strumpor så gav jag mig ut och slogs ändå av kylan. Det regnade så mycket här om dagen så att alla måste ha blivit dyblöta någon gång.

Men det är något fint över oktober. Färgerna och dofterna förgyller den här månaden fullständigt. Det doftar eldat och friskt ute, och naturen lyser av alla kulörer.

Det finns tid för att göra så många saker som kan förgylla vardagen. Det finns tid för att sy och att skapa. Det finns tid för att baka och äta med andra. Det finns tid för en enkel kopp te med en kär vän. Det är de sakerna som gör att jag älskar hösten. De sakerna överväger det där gråa in i det minsta. Vilken fantastiskt fin värld vi bor i!

Sitter på min säng på hotellet. Har nu varit i Grekland i över en vecka. Det känns väldigt konstigt att så lång tid gått men å andra sidan så är Sverige så långt borta.

Jag har badat. Mer än jag nog någonsin gjort i mitt liv. Har badat i hav och i pool och minst tre gånger per dag. Jag har ätit god mat. Mat från alla Greklands hörn, grekiska rätter som smakat perfekt. Jag har sett de mest vackraste vägarna och stränder och ett land fullt av frukter av alla dess slag. Men även ett land där folk går utan jobb och du börjar fundera på hur landet kommer se ut om ett år. Jag har sett så mycket att jag är glad att få åka hem och smälta allt. Jag vill smälta, tänka och minnas de här underbara dagarna. De kommer vara en tröst under hela långa hösten och vintern som väntar.

Jag har varit med min familj. Hela min familj. Åtta personer har umgåtts nästan ständigt under dessa dagar. Jag älskar min underbara familj. Det har varit fantastiskt att få vara med dem några dagar.

Tänk att man på många sätt åker bort från livet!

https://cdn1.cdnme.se/cdn/8-1/3243637/images/2012/pic_506457efddf2b313b30011d1.jpg" class="image">

Du fläktade förbi i mitt liv bara en kort sekund, som en vind. Men ändå kommer jag alltid sakna den vinden.

Jag tar studenten den elfte juni. Det är väldigt konstigt att tänka på. Provat studentmössa idag. Den är väldigt fin den som jag beställt. Och hela studentdagen kommer säkert vara underbar. Så varför har jag ångest över den?

Därför att när man sedan tagit studenten så finns det inget att lita sig mot. Inget självklart val att välja, ingen utmärkt väg att gå. Då är jag helt på egen hand. Läskigt och spännande. Vem kommer man hålla kontakten med? Vem kommer man glömma? Vem kommer dyka upp om tio år och bli den bästa vän man någonsin haft?

Så många frågor och så få svar. En dag vet jag svaren men inte nu. Jag vill komma fram men samtidigt stanna tiden. Det måste gå snabbare men ändå inte. Vill inte ta studenten just nu. Vill umgås med min klass och bara glömma framtiden. Glömma bort att vi bara är barn i några månader till.

Jag och Molly ska skriva samma sak i skärmen på våra mössor. Våra förslag:

"no one ever dance like this"

Allting händer på samma gång. Det är alltid likadant. Mitt liv är bokstavligen som en film för det har exakt samma spänningskurva. Först en presentation av livet just nu, en liten start. Sen är livet lugnt och skönt och det är bara enkelt. Träffar människor, livet leker och allt är finemang. Men sen, från ingenstans, kommer allting på samma gång och faller ner över en och plötsligt vet man varken ut eller in. Det händer mig ständigt!

Idag har jag seglat. Det gör mig så lugn och fridfull. Det finns liksom ingen annan ute på vattnet.

Sen åker jag till Kreta.,.om bara tre dagar!! Det är ju inte klokt alltså! Kreta, sol och värme och allting på samma gång.

Älskar skor!! I alla dess färger och former. För några veckor sedan köpte jag ett par skor jag kikat på ett tag, blev superglad att hitta dem på rea. Här är de iallafall

Nu kunde jag skriva allt som jag har att klaga på, men idag vänder jag på det!

Jag är så lyckligt lottad! Jag är älskad, har fantastisk familj och vänner. Jag har otroliga framtids utsikter och ett skönt liv. Jag har möjlighet till det mesta och mat på bordet.

Ärligt talat har inte varje person allt det!

Försök att låta denna dagen handla om vad du har och vad som gick bra, istället för vad du inte har och som gick fel!

Ibland funderar jag över hur tiden kan gå så fort. Hur åren rusar utan att jag riktigt vet om det...

Det översta fotot togs när jag var fjorton år och gick i sjuan. Då tyckte jag att jag var äldst och smartast i världen. Jag hade flera vänner som förlovande sig för de var säkra på sin sak. Den tjejen på det fotot är jag både otroligt lik och olik idag. Då hade jag varit med om tuffa saker som idag fortfarande finns kvar. Men då hade jag inte riktigt fått utrymme att vara mig ännu. Jag hade blivit så präglad av andra att jag inte kunde se vem jag själv ville vara.

Den jag är idag har gått igenom väldigt mycket mer och därför känns den personen så mycket starkare. Mycket mer självständig. Personen nu känner sig själv precis så som hon är.

Det är bara det att om fem år kanske jag tycker att den jag är i dag var lika vilsen som den för fyra år sedan.

Förvirrande.